Odon

Vaccinium uliginosum

Kännetecken:
Odonet växer på ett upprätt, mellan 15 och 50 centimeter högt flerårigt ris.  Stammen är brunaktig och träaktig och förgrenas vid fästet. Bladen är omvänt äggformade, trubbiga, tämligen snibbiga och har en jämn kant. De faller till vintern.  Bladen är grå blågröna ovanpå och ljusgröna under.  Blomställningen är en klase som har en till tre blommor. Odonet har vita eller rödaktiga blommor i maj–juni. Det vaxbeklädda bäret är mellan åtta och 12 millimeter stort, klotformat eller äggformat och är ofta aningen kantigt. Bäret är gråblått och inuti är det ljust. Det är saftigt och har en mild smak.

Växtplatser:
Odonet trivs på fuktiga platser. Dess ris är allmänt Finland och växer i huvudsak i myrar samt i ödemarker och på tuvor i rikkärr. Det finns rikligt med odon i moar som håller på att förvandlas till myrar och i momarkers strandskogar. I Lappland trivs odonet på torrare områden och därför påträffas det i norr också i moskogar och fjällmoar.

Skördeperiod:
Odonet blommar sent, nästan lika sent som lingonet. Odonet kan ge en riklig skörd också sådana år då blåbärets blommor fryser. Odonets blommor fryser sällan då det växer i skyddade strandskogar. Skördetiden för odonet infaller ungefär en halv månad senare än blåbärets, det vill säga odonet är moget i augusti. De bästa odonskördarna fås i Skogslappland.

Näringsvärde:
Odon innehåller rikligt med naturliga blå färgämnen antocyaner samt flavonoler, såsom kversetin och myricetin.

Näringsämne:
Institutet för hälsä och välfärd
Baserad på version 20 av Fineli livsmedelsdatabasen (27.6.2019)

Användning:
Odonets bär går att äta som sådana. Bären kan också användas i gröt, soppor eller saft. Odonet konserveras genom djupfrysning, torkning, kokning till sylt eller saft. Det milda bäret kan användas tillsammans med andra mer aromatiska bär.