Hjortron

Rubus chamaemorus

Kännetecken:
Hjortronet växer i myrar och kallas även bland annat mylt, multebär, myrbär, snåtterblomma och solbär. Hjortronet är en flerårig tvåbladig och enblommig växt som är mellan tio och 25 centimeter hög, och dess jordstam är slingrande och träaktig. Bladen är veckade och har formen av njurar. Växten är en tvåbyggare, det vill säga han- och honblommorna finns på skilda individer. Blomman består av fem vita kronblad och blomningen är i juni. Frukten byter färg många gånger under mognandet. Först är bäret gröngult, sedan rött och som moget gult, saftigt, smakligt och doftande. Det mogna bäret lossnar lätt från stjälken.

Växtplatser:
Hjortronet växer i hela Finland men det förekommer rikligast med bär i Kajanaland, Norra Österbotten och Lappland. Hjortronet trivs bäst i orörda myrar, men det förekommer också vid kanten av nya skogsvägar som går genom skogsdiken och myrar. På sådana ställen ger arten bär en tid. Den största skörden fås i norra Finland på myrområden som inte dikats ut.

Skördeperiod:
Plockningen av hjortron inleds i södra Finland i mitten av juli och i norra Finland i början av augusti. Hjortronskörden varierar från år till år. Skörden påverkas av hjortronets tidiga blomning, särskilt i norra Finland där nattfrosten kan förfrysa blommorna. Eftersom växten är en tvåbyggare kan det på sina ställen orsaka att bären inte utvecklas, ifall växtbeståndet endast består av han- eller honblommor. Särskilt i norra Finland ställer den så kallade hjortronskalbaggen (Galerucella sagittariae) som äter hjortronblad till besvär då bären är kart.

Näringsvärde:
Hjortronet är en bra C-vitaminkälla. 75 gram av de guldgula bären täcker det dagliga C-vitaminbehovet. Hjortronet innehåller också mera med E-vitamin än många frukter och spannmålsprodukter. Särskilt hjortronets fröolja är rik på E-vitamin. Hjortronet är det bäret som innehåller mest kostfiber av alla vilda bär i Finland. Hjortronet innehåller polyfenolföreningar, ellagitanniner som är karakteristiskt för sammansatta stenfrukter.

Näringsämne:
Institutet för hälsä och välfärd Baserad på version 20 av Fineli livsmedelsdatabasen (27.6.2019)

Användning:
Hjortronen är som bäst då de är färska och behandlade så litet som möjligt. Av hjortron görs sylter, safter, soppor och efterrätter. Det vackra bäret passar bra som dekoration till olika maträtter. Man konserverar hjortron genom att djupfrysa och koka sylt eller saft. Hjortronets värdefulla fröolja används vid tillverkning av kosmetikprodukter. Bäret innehåller i likhet med lingonet naturlig bensoesyra som gör att hjortronet håller sig som mosad i egen saft i svalutrymmen.