Andra produkter

Sav

Sav är en näringslösning i lövträd såsom björk, ek och lönn som växer på de nordliga breddgraderna. Sav är i huvudsak (99 %) vatten som träden tagit upp med sina rötter. Saven innehåller näringsämnen som trädet har lagrat och som det behöver för att kunna sätta igång sin tillväxt före assimilationen i bladen börjar på våren. Saven börjar strömma då jordens ytskikt smälter och träden börjar ta upp vatten från jorden. Savens strömning sker tidigt på våren, vanligtvis i april–maj.

Sav innehåller naturliga sockerarter såsom glukos och fruktos och dessutom finns det olika fruktsyror, varav den största delen är äpplesyror i saven. Sav innehåller också små mängder av spårämnen. De mest betydande är kalcium, kalium, magnesium och mangan samt en del C-vitamin. Sav innehåller inget natrium. Saven är lätt syrlig och dess pH kan variera mellan 7,5–5,5.

Trädets tillstånd och storlek påverkar avsevärt den mängd sav som man kan samla. Mest sav får man från ett träd som har en så stor trädkrona som möjligt, är i ett så gott skick som möjligt och har en bra årstillväxt. Från ett träd kan man få mellan 50 och 300 liter sav. Färsk sav kan användas som råvara till mjöd, öl och hembryggt öl. Saven kan också genomgå fortsatt behandling, vilket innebär att den normalt pastöriseras (ca +90 °C) och konserveras därefter genom att man lägger till äppel- eller citronsyra som konserveringsmedel. Idag tillverkar många småföretag sav och savprodukter i Finland. En del företag kan också producera savprodukter utan tillsatsämnen. Då iakttar man så sträng hygien som möjligt vid tillvaratagandet och hanteringen av sav och hanteringen sker så att det inte uppstår hygienrisker.

 

Bark

Bark är kambium- och bastskikt som tagits loss från tall och det har använts som näring i de nordiska länderna samt i norra Ryssland under fattiga tider. Mjöl som gjorts av bark har främst blandats i rågmjöl för att spara på mjölet. Bark är på många sätt mer näringsrikt än spannmål och det finns rikligt med kostfiber, järn, mangan och zink i bark. Det finns också rikligt med flavonoider i bark och man har i många undersökningar kommit fram till att flavonoider har en positiv inverkan på hälsan. Födan som användes under hårda tider har alltså visat sig vara en hälsosam råvara för livsmedel i nutida undersökningar. Mängden bark får inte överstiga 25 viktprocent i produkten, eftersom man vill undvika besvären som berodde på för stora barkmängder under de svåra tiderna.

Bark tas i huvudsak från tall, men även några andra trädslag såsom alm och asp är lämpliga. Den populäraste tiden att plocka bark är under den snabba tillväxtens tid från maj till början av juli då barken också är mest rik på näring. Barktallen bör vara minst 50 år gammal och helst ett träd med tunn och slät bark. Barken plockas för hand från ett träd som antingen växer eller har fällts. Man måste absolut ha markägarens tillstånd för att plocka bark.