Daggkåpa

Alchemilla spp.

Kännetecken:
Daggkåpan är ett mellan tio och 50 centimeter högt flerårigt gräs. I Finland förekommer ungefär 25 fleråriga daggkåpsarter som nästan ser likadana ut. Bladen är fingerflikiga och veckade, särkskilt som unga. Daggkåpan är lätt att känna igen på de pepparkaksformade bladen där det särskilt vid vått väder bildas daggdroppar. I maj–september uppstår små och gulaktigt gröna blomställningar.

Växtplatser:
Daggkåpan trivs på öppna till halvöppna frodiga växtplatser eller platser som människan påverkat, såsom ängar, vägrenar och stränder. Daggkåpan behöver en solig eller halvskuggig plats på torr eller frisk sandjord. Om man använder daggkåpan som ingrediens i sallader lönar det sig att ta bort det blommande växtbeståndet, eftersom växten då bildar nya blad ända till hösten.

Skördeperiod:
Bladen kan plockas på försommaren ända till blomningen. De unga bladen plockas enskilt för hand på ett halvskuggigt ställe. Det lönar sig att smaka på bladen redan då man plockar dem eftersom beskheten, hårdheten och smaken skiljer sig hos olika daggkåpsarter. Bladstjälken tas bort.

Användning:
De milt beska bladen passar i örtdrycker, soppor och till bakning. De smakar även gott i sallader eller på brödet. Blommorna och fröna passar som krydda. Vilda daggkåpor lämpar sig även för odling i trädgården både på grund av att de är dekorativa och att de är ätbara.